Svårt, hårt, men fortfarande på rätt väg!
Godmorgon världen...
Igår var det fruktansvärt nära.
Om man skulle måtta mellan tummen och pekfingret hur nära det var, så hade ni inte sett någon luft emellan.
Hade lagat pasta och köttfärssås, och det doftade ljuvligt! Jag sitter inte och längtar särskilt
mycket efter choklad eller glass (mina största laster annars), men maten är svår att inte stoppa i munnen :(
Jag tycker inte att det här är lätt.
Jag är glad för de som tycker att det är det, som inte känner någon hunger eller något sug
överhuvudtaget, det är jag verkligen! Men det vore "kul" att höra om någon hade det som jag. För nu känner
jag mig gaaanska ensam om det. Smygvägde mig imorse för att inte tappa sugen helt, och den visade på 81,4.
Imorgon har det gått 1 vecka exakt, och än så länge har jag tappat 3,6 kilo.
Måste.stå.ut.
Och jobba med mig själv, det är det viktigaste.
Jag försöker tänka på de kommande saker och situationer jag vill må och se bättre ut. Vissa grejer är stora, andra är banala småsaker. Men många bäckar små, det är de vardagliga tingen som räknas, och gör det stora hela!
* Som att åka till brandstationen med tjejerna i skolan den 22 mars. Ingen stor grej, nej. Men då är det vår. Och vi ska göra saker (klättra, krypa och ha oss) och då vill jag känna mig lättare. Rörligare. Mer bekväm bland de andra.
* 8 maj. K's allra första föräldramöte på nya skolan inför förskoleklassstarten i augusti. Jag vill känna mig fin och bekväm i mig själv när jag träffar K's blivande lärare och de andra barnens föräldrar.
* 11 Juni. Semester. Vi flyger iväg hela familjen och är borta 3 veckor. Då vill jag vara fin. Må bra. SE bra ut på alla foton (jag älskar foton på familjen och allt vad album och fotoböcker heter). TÄNK att få gå ut och prova bikini i olika butiker. Att få se att jag faktiskt har en kropp jag inte behöver skämmas för, och inte gömma bakom handdukar och försöka täcka genom att ha armarna i kors över mage och bröst.
* Inom en framtid. Bröstförminskning. Jag har alltid haft stora, tunga bröst, oberoende av vikt. Jag hoppas på att få en förminskning bekostad av landstinget men för att ens få komma på en bedömning så behöver mitt BMI vara max, max, MAX 25. Nu ligger det på 27,2. Jag vill ha gått ner alla mina oönskade kilon innan jag går på en konsultation. Punkt. Men vad fantastiskt det vore att få bli av med den största delen av brösten :( Vill gärna ha en liten B-kupa. Vad lycklig jag skulle vara då...
* Bröllopet! Nu är det säkert 1 (eller 2, beroende på hur mycket vi hinner spara) år kvar, men vad underbart det vore att vara lätt, och med mindre bröst, till mitt bröllop! Att ens fundera på en axelbandslösklänning i nuläget är inte att tänka på. Det har jag för överigt aldrig haft på mig. Någonsin. Brösten har alltid varit för stora och tunga, till och med när jag var tonåring.
Jag måste fixa det här, inte för någonannan, för mig.
Igår var det fruktansvärt nära.
Om man skulle måtta mellan tummen och pekfingret hur nära det var, så hade ni inte sett någon luft emellan.
Hade lagat pasta och köttfärssås, och det doftade ljuvligt! Jag sitter inte och längtar särskilt
mycket efter choklad eller glass (mina största laster annars), men maten är svår att inte stoppa i munnen :(
Jag tycker inte att det här är lätt.
Jag är glad för de som tycker att det är det, som inte känner någon hunger eller något sug
överhuvudtaget, det är jag verkligen! Men det vore "kul" att höra om någon hade det som jag. För nu känner
jag mig gaaanska ensam om det. Smygvägde mig imorse för att inte tappa sugen helt, och den visade på 81,4.
Imorgon har det gått 1 vecka exakt, och än så länge har jag tappat 3,6 kilo.
Måste.stå.ut.
Och jobba med mig själv, det är det viktigaste.
Jag försöker tänka på de kommande saker och situationer jag vill må och se bättre ut. Vissa grejer är stora, andra är banala småsaker. Men många bäckar små, det är de vardagliga tingen som räknas, och gör det stora hela!
* Som att åka till brandstationen med tjejerna i skolan den 22 mars. Ingen stor grej, nej. Men då är det vår. Och vi ska göra saker (klättra, krypa och ha oss) och då vill jag känna mig lättare. Rörligare. Mer bekväm bland de andra.
* 8 maj. K's allra första föräldramöte på nya skolan inför förskoleklassstarten i augusti. Jag vill känna mig fin och bekväm i mig själv när jag träffar K's blivande lärare och de andra barnens föräldrar.
* 11 Juni. Semester. Vi flyger iväg hela familjen och är borta 3 veckor. Då vill jag vara fin. Må bra. SE bra ut på alla foton (jag älskar foton på familjen och allt vad album och fotoböcker heter). TÄNK att få gå ut och prova bikini i olika butiker. Att få se att jag faktiskt har en kropp jag inte behöver skämmas för, och inte gömma bakom handdukar och försöka täcka genom att ha armarna i kors över mage och bröst.
* Inom en framtid. Bröstförminskning. Jag har alltid haft stora, tunga bröst, oberoende av vikt. Jag hoppas på att få en förminskning bekostad av landstinget men för att ens få komma på en bedömning så behöver mitt BMI vara max, max, MAX 25. Nu ligger det på 27,2. Jag vill ha gått ner alla mina oönskade kilon innan jag går på en konsultation. Punkt. Men vad fantastiskt det vore att få bli av med den största delen av brösten :( Vill gärna ha en liten B-kupa. Vad lycklig jag skulle vara då...
* Bröllopet! Nu är det säkert 1 (eller 2, beroende på hur mycket vi hinner spara) år kvar, men vad underbart det vore att vara lätt, och med mindre bröst, till mitt bröllop! Att ens fundera på en axelbandslösklänning i nuläget är inte att tänka på. Det har jag för överigt aldrig haft på mig. Någonsin. Brösten har alltid varit för stora och tunga, till och med när jag var tonåring.
Jag måste fixa det här, inte för någonannan, för mig.
Kommentarer
Trackback
